Mommy goes second hand

Jag har gjort upp en lista på allt som vi behöver för babyn, och jag anser att det är en massa saker man behöver. Min syster har varit så snäll och hjälpt mig med listan, och den börjar vara ganska klar. Vi har först inhandlat en liten del av sakerna, men nu räknade jag just ut att det är 12 veckor tills mammaledigheten börjar. Tanken är att få det mesta köpt under septembermånad, så att inget lämnas helt till sista stunden.

Jag är också tacksam för att min syster och mina vänner lånar oss saker. På söndagen träffade vi ett av våra vänpar (de har en 2 år gammal dotter) och fick vi till låns en sitter, baby björn sele, några par skor, lite kläder osv. Tack Linda! Jag är i allafall tacksam för dessa second hand investeringar, för babytiden går så snabbt förbi och när barnet börjar vara i den ålderna att hon inte växer som en raket tycker jag det är mera fiffigt att satsa på saker. Och de är ju helt som nya grejerna, när de bara är en kort tid använda.

Men visst har vi gjort vissa inköp också. Jag väntar på denna lampa till rummet från Silly U.

Hemlighetsmakeri

På veckoslutet åkte vi på bröllop till Karleby. Denna gång var det T.s bror som gifte sig. Bröllopet var väldigt fint, och allt gick lyckat till. Vi träffade även T:s släktingar som bor i Karleby och Uleåborg. Vår lilla tös har nyss fått en småkusin, Mette heter hon och är 3,5 veckor gammal. Hon var en väldigt söt liten flicka.

Det som jag ansåg var intressant är att många frågade oss om vi vet könet, och om vi har funderat på namn. Och de har vi ju, fast vi ännu har 2 namnalternativ kvar. Men det va ingen som frågade vad för namn vi tänkt på, utan var förvånade när vi så öppet berättade om kön och namn. Då kom jag på att en stor del av föräldrarna hemlighåller både barnets kön och namn. Speciellt namnet ända till dopet. Dethär är ju fråga om en gammal sed, men jag var väldigt intresserad varför detta görs. I flera kulturer namnger man barnet genast då de föds, och vår sed att hemlighålla namnet känns konstigt.

Jag gjorde då liten undersökning varför namn har hemlighållits och en stor orsak är att föräldrarna tror att någon annan "stjäl" namnet?! Jag tycker det här är en väldigt underlig tanke, sällan har vänner och bekanta helt samtidigt födda barn, så vem skulle stjäla ett namn? Och om man berättar om att man tänkt på dessa namn, har man inte då större chans att s.a.s reservera namnet åt sitt eget barn?

En annan orsak var att men inte ville höra kommentarer eller kritik om namnet, och då barnet namnges eller döps så kan ingen mera säga något. Detta tycker jag också är ganska ironiskt, för vem är orolig för lite kritik? Kan det hända att man inte då är riktigt säker på sitt namnval?

Den ända logiska tanken, och verkligen orsaken för att hemlighålla namnet går långt bak i tiden. Orsaken är att man var rädd för att djävulen skulle kalla på barnet med namnet och föra det med sig innan barnet var en del "av det kristan samhället", alltså innan barnet blivit döpt. Så där har ni den egentliga orsaken. Intressant var och att i några kulturer, främst afrika, ger man kallelse namn åt barnen som "den fula", eller "kroknäsa" så att barnet skulle vara så oattraktivt som möjligt för djävulen.

Har ni hört om orsaken till denna sed om namnet? Finns det flera förklaringar?

Jag läste även en intressant artikel om att hemlighålla barnets kön, den kan ni läsa här. Det här är en annan sak som jag inte riktigt ännu förstår mig på, "hen" -tanken. Alla barn föds ju med ett kön, man är flicka eller pojke. Jag som flicka har nog lekt med barbier, men likaså ha de jag bilar och bilbana. Jag har vuxit upp som ett barn, inte en flicka eller pojke. Hur känns hen-tanken för dig?

Bild från veckoslutets bröllop.

It's a girl

På måndagen hade vi vårt andra ultraljud. Jag var lite spänd, mest för att jag vill veta att allt var okej. Könet var inte alls lika intressant som att höra att barnet växer bra, rör på sig och är fint aktiv. Det var igen en upplevelse för sig att se det lilla bytet. Vi fick även veta att vi skall få en lite flicka!!

Som sagt så hade jag hela tiden på känn att det skulle bli en pojke, så jag blev ju först lite förvånad. Men att få en flicka känns jätte fint det med. Vi har redan funderat på namn för både flicka och pojke, så vi kommer inte ha större konflikter gällande den saken.

Dessutom började jag genast fundera på hur vi borde inreda rummet för henne. Färgerna är valda, det blir främst grått och ljusrött, något i stil med dessa gällande färger. Härligt att börja inteda!

Jag har ett stort intresse för ugglor och elefanter, så kanske en del av inredningen innehåller sådant.

Första rörelserna

På tisdag kväll när jag låg i sängen påväg att somna så kände jag första gången babyn röra sig. Den första kändes som en bubbla i magen, men de två andra kändes redan starkare som rörelser. Jag har kanske inte ännu förstått att någon verkligen lever inom mig, och därför kändes rörelserna så overkliga och främmande. Visst var det fint att känna dem, men samtidigt kändes det som någon invaderat min kropp, någon utomstående.

Idag har jag haft magbränna, första gången i mitt liv. De var så häftiga att jag även måste spy ett par gånger. Många säger att Rennie hjälper, men för mig gjorde det ingenting, så nu var jag och köpa Gaviscon från apoteket. I allafall just nu känns det bättre.

It's been a while

Det är "en tid" sedan jag uppdaterat bloggen. Ett o ett halv år egentligen. Var skall jag börja?

Jag tror det är onödigt att gå tillbaka till detaljer, men jag tänkte starta blogg på nytt. Orsaken är ju klar eller hur. Vad händer efter att man gift sig, jo man får barn! :) Och där är vi nu. Ännu tillsammans, ännu väldigt förälskade, och i väntans tider.

Jag tänkte skriva om mina känslor under graviditeten, men mest blir det säkert om inredning.

Många har frågar hur jag har mått. Jag har mått väldigt bra men lite trött har jag varit. I allafall i ett skede i början kändes det som jag var ett skal som gick omkring utan innehåll, så trött var jag. Men nu börjar jag ha energi igen att göra saker, vilket är skönt. En annan ska jag väntar på är att få inreda barnrummet. Denhär veckan har vi prata med Teemu om vilket rum vi skall ändra till barnrum; gästrummet eller "hundrummet"? Igår bestämde vi oss att det blir hundrummet, och nu är det två väckor till ultran då vi får veta barnets kön, och så kan vi spendera sommaren med att inreda! Kul säger jag!

Just nu så är jag på vecka 18 + 3.  Så välkommen att följa vår resa till att bli mamma & pappa.

Arbetsresa

Igår var jag på arbetsresa till detta ställe

Det är förstås vårt kära grannland Estland. Mycket hann jag inte se. Hamnen, kontoret och en liten stund i Viru keskus. Det regnade på kvällen, så jag orkade inte spatsera ute.

Min chef hade en lite suprise för mig. Han hade av misstag bokat returresan till fredagen. Som tur var Tallink så god att de flyttade min resa avgiftsfritt :) Fint jobbat!

Can't fail

På senaste tiden har jag haft massvis med möten på jobbet. Jag tycker om att klä mig bekvämt, men samtidigt snyggt. Jag köpte en blazer från Zara för en tid sedan, och jag har blivit så förtjust i den att jag använder den ganska ofta.

Vad jag tycker om är att den är lätt, och av ett skönt material. Nu har jag den svarta, men jag hittade på hemsidorna en i mörkblått. Jag kanske måste gå en sväng till Zara nån dag...